Vem är Jesus?
Jesus är en historisk person, en människa som levde på jorden för ungefär 2000 år sedan. Men i den kristna tron är Jesus även något mer. Han är Messias, Guds son, världens frälsare.
Anledningen att vi vet något om detta är att Jesus under sin tid på jorden hade följare, lärjungar, som har nertecknat vad Jesus lärde ut och gjorde. Jesus utvalde själv, enligt rabbinsk tradition, tolv personer som levde tillsammans med honom under hans messianska kampanj i tre års tid. De är ögonvittnen till hur Jesus levde, de lärde känna honom, hörde hans undervisning och såg de mirakler han gjorde. Från dem och deras medhjälpare har berättelserna om Jesus kommit, de berättelser som kallas evangelierna som finns i Nya testamentet, i Bibeln.
Jesus är unik på många sätt. Han hade en jordisk mor, Maria, men ingen jordisk far. Gud är hans far. Att något sådant kunde ske är naturligtvis mycket ovanligt, men när man fördjupar sig i den kristna tron blir det så småningom begripligt. Gud valde att bli människa för att helt kunna identifiera sig med mänskligheten och för att kunna befria människorna ur ondskans grepp.
Jesus är även unik genom att han dog för hela mänskligheten och att han efter sin död uppstod igen. Genom detta är dödens makt besegrad, livet har besegrat döden och möjligheten till evigt liv finns för alla som tar emot det eviga livet som en gåva från Gud.
Efter sin uppståndelse var Jesus förvandlad. Han hade fortfarande en mänsklig kropp, men den var på något sätt överjordisk, odödlig och tycktes inte vara begränsad till de fysikaliska lagarna. Ändå var Jesus tydlig med att det var en fysisk kropp och att han inte bara var en andevarelse. Jesus är enligt den kristna tron ”sann människa och sann Gud”.
Fyrtio dagar efter sin uppståndelse lämnade Jesus jorden. De lärjungar som då var med honom fick bevittna hur han lyftes upp i skyn och försvann. Samtidigt fick de veta att han skulle komma tillbaka till jorden när tiden var inne.
Om man har en rent materialistisk världsbild, om man reducerar livet till materia och kemiska processer, är det svårt att förstå Bibelns berättelser. Men Bibelns världsbild är annorlunda. Den är inte begränsad till enbart en materiell, fysisk dimension utan talar även om en andlig dimension i tillvaron. Den andliga dimensionen fanns innan det fysiska universum skapades. Gud skapade det fysiska universum ur intet genom sitt ord. Ungefär som man i dag tänker sig att universum kom till genom ”Big Bang” ur en singularitet. Universums- och sedan människans skapelse till Guds avbild, är en del i en storslagen gudomlig tanke. Denna Gud tanke, eller som Bibeln kallar den, Guds rådslut, är något som klarnar allt mer ju mer man fördjupar sig och försöker förstå den.
När Jesus lärjunge Johannes, en nära vän till Jesus, skriver om tiden med Jesus i den skrift som brukar kallas Johannesevangeliet inleder han den med texten:
”I begynnelsen var Ordet [Logos], och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”
Det här är ett väldigt ovanligt sätt att beskriva en vän på. Men Johannes hade förstått att Jesus inte bara var en vanlig människa, han hade ett gudomligt ursprung och var Guds son. Allting hade blivit till genom honom, han hade varit med vid universums skapelse med mera. Svårt för oss att fatta, men det är det Bibelns säger om Jesus på mer än ett ställe.
Jesus födelse som människa, hans död på ett kors och hans uppståndelse från de döda ingår i en gudomlig plan som har som syfte att återupprätta mänskligheten och hela skapelsen till det som Gud ursprungligen avsett. Jesus har som människa lärt känna mänsklighetens dilemma, avfallet från Guds plan, och de trauman som detta medfört. Jesus har under sin tid på jorden bevisat sig vara god, kärleksfull, ödmjuk, utgivande, självuppoffrande och har av Gud blivit tilldelad rollen som kung över allting. Jesus har ett uppdrag av Gud, sin far, att regera tills allt genomsyrats av hans väsen. Han kommer att bekämpa all ondska och besegra den med hjälp av alla som följer honom. Och han kommer vid tidens slut att döma världen på ett rättvist sätt.
Slutligen, det bästa av allt. Han förlåter oss alla våra synder och felsteg när vi vänder oss till honom och ger oss evigt liv i en återupprättad skapelse där ingen död eller sjukdom längre finns. Vi blir Guds barn, för detta var den tanke Gud hade från början när han skapade människan. Och vad det eviga livet kommer att innebära kan vi bara spekulera om. Kanske som när man blivit antagen till en ny spännande utbildning eller fått biljetten till en efterlängtad drömsemester. Fast det handlar säkert inte om en evig all-inclusive där man flyter omkring på mjuka moln och serveras drinkar av kringflygande änglar. Det handlar mer om att upptäcka och förstå vem man egentligen är och varför man finns till. Att bli medarbetare till Gud i nya uppdrag som endast han för närvarande har en aning om. Och om att allt mer få lära känna Guds kärlek som övergår all kunskap, som Bibeln säger, för Guds kärlek är nog den bästa förklaringen till varför vi överhuvudtaget finns till.