Först några ord om Romarbrevet.
Romarbrevet är enligt de flesta bibelforskare skrivet av aposteln Paulus. När Paulus dikterar det här brevet, som nedtecknas av hans sekreterare Tertius, befinner han sig i Korint och avser att inom kort resa till Jerusalem med pengar som han samlat in till hjälp åt församlingen där. Från Jerusalem ämnar han sedan resa till Rom för att sedan fortsätta till Spanien.
Brevet är riktat till församlingen i Rom, som Paulus aldrig tidigare besökt. Hur denna församling kom till är oklart, men det fanns täta förbindelser mellan Rom och Jerusalem vid denna tid. Det fanns även en stor judisk koloni i Rom. Troligtvis har förkunnare av evangeliet kommit till Rom ganska tidigt och grundat en församling där. Paulus har för avsikt att tillbringa en tid i Rom innan han reser vidare till Spanien, och han hoppas att församlingen i Rom ska stödja hans missionsresa dit. Därför presenterar han sig själv och berättar om sin förkunnelse. Romarbrevet är Paulus mest omfattande och teologiskt mest betydelsefulla brev, och det innehåller hans mest fullständiga och klara framställning av den kristna trons grunder.
Om vi hoppar rätt in i mitten av brevet, kapitel 12, så kommer Paulus med en uppmaning till sina kristna bröder och systrar i Rom om att inte anpassa sig till den dåvarande tidens trender.
Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom.
Därför är ett adverb som betyder ungefär ”av den tidigare nämnda orsaken”. Frågan ”varför” ställs. Varför ska vi inte anpassa oss till världen, utan i stället förvandlas. Vi får gå tillbaka till vad som Paulus har sagt tidigare i detta brev.
Den första delen av brevet handlar om att rättfärdiggörelse kommer genom tro och inte genom laggärningar. Paulus talar om att få frid med Gud, om dopets mening, det nya livet genom livets Andes lag, om hopp och lidande och om hur hela skapelsen suckar och väntar på att Guds barn ska komma in sin härliga frihet vilket i sin tur kommer att befria hela skapelsen från den förgängelse den är lagd under.
Sedan, i kapitel 9, kommer han in på frågan om Israels roll och relationen mellan judar och hedningar. Här kommer han med en häpnadsväckande teologisk akrobatik som retade gallfeber på många judar och som ledde till att Paulus och de kristna utsattes för svår förföljelse från den judiska religiösa eliten, som han själv tidigare tillhört.
Några bibelsammanhang:
Det sanna Israel
Rom 9:1-9 Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger inte. Mitt samvete betygar i den helige Ande att jag har stor sorg och ständig vånda i mitt hjärta. Jag skulle önska att jag själv var fördömd och skild från Kristus i stället för mina bröder, mina landsmän efter köttet. De är israeliter, de har barnaskapet och härligheten, förbunden och lagen, tempelgudstjänsten och löftena. De har fäderna, och från dem har Kristus kommit som människa, han som är över allting, Gud, välsignad i evighet. Amen. Detta inte sagt som om Guds ord skulle ha slagit fel. Alla som härstammar från Israel är nämligen inte Israel, och alla Abrahams avkomlingar är inte hans barn. Nej, det är genom Isak din avkomma ska räknas. Det vill säga: det är inte de köttsliga barnen som är Guds barn, utan löftets barn räknas som hans avkomlingar. Detta ord var nämligen ett löftesord: Vid denna tid ska jag komma tillbaka, och då ska Sara ha en son.
Vad Paulus påstår här är, att vara israelit i Guds ögon har inte med etnicitet att göra utan med tro på Guds löfte, som är Kristus.
Kristi hemlighet
I Ef 3:5-12 talar Paulus om Kristi hemlighet som tidigare varit fördold men som nu ska uppenbaras genom församlingen.
I forna generationer var den [Kristi hemlighet] inte känd för människor så som den nu har uppenbarats genom Anden för hans heliga apostlar och profeter: att hedningarna har samma arv som vi [judarna], tillhör samma kropp och har del i samma löfte i Kristus Jesus genom evangeliet. Detta evangelium har jag blivit satt att tjäna med den gåva och nåd som Gud har gett mig genom sin mäktiga kraft.
Kort sagt, Kristi hemlighet innebär att hedningarna nu inkluderas i det sanna Israel och dess framtida härlighet.
Guds Israel – en ny skapelse
Gal 6:15.Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren, det viktiga är att vara en ny skapelse. Frid och barmhärtighet över dem som följer denna regel, och över Guds Israel.
Omskärelsen var det yttre tecknet på de judiska männen att de tillhörde förbundsfolket Israel. Detta har ingen betydelse längre säger Paulus. Det viktiga är att vara en ny skapelse. Det är så man nu får del av förbundet i Guds Israel.
En hjord och en herde
Joh 10:16. Jag har också andra får som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så ska det bli en hjord och en herde.
Jesu förkunnelse om Guds rike var riktad till förbundsfolket Israel som primärt bestod av etniska judar. Det fanns även en del konvertiter. Det var först efter Jesu död och uppståndelse som evangeliet om Guds rike började predikas för hednafolken. I Joh 10:16 tillkännager Jesus att han även ska vara en herde för hedningarna. Och det ska inte vara två hjordar, en judisk och en hednisk. Nej, det ska bli en herde och en hjord. Den hedniska hjorden ska släppas in i den judiska fållan.
Slutsats
Det sanna, nya, Israel, där Jesus är konung består av alla judar och alla hedningar som har tagit emot den nya födelsen genom Jesus, Messias/Kristus. (Jesus är ett personnamn, medan Kristus/Messias är en titel, ett ämbete.)
Men dagens judar och dagens nation Israel?
Här kommer Paulus in på mycket intressanta tankegångar. I Rom 11: 16- 24 talar han om ett äkta och ett vilt olivträd och om att hedningarna som kommit till Kristus nu är inympade grenar i det äkta olivträdet som är Israel. Han förmanar dessa inympade hedningar att inte vara högmodiga, över att de fått del i Israels löften, och se ner på de judar som ännu inte kommit till tro på Jesus och som därför är som avbrutna grenar från det träd som från födseln varit deras naturliga destination och hemvist.
I Rom 11:25-27 avslöjar han att förhärdelse har drabbat en del av Israel därför att de förkastat den Messias Gud sände, nämligen Jesus. Men förhärdelsen ska tas bort efter det att alla hedningar har kommit till tro och då ska hela Israel bli frälst.
I Rom 11:11-14 talar han om att judarnas fall har lett till att frälsningen har kommit hedningarna till del och att detta ska väcka avund hos judarna. Han avslutar med ett intressant påstående i vers 14:
Och till er hedningar säger jag: som hedningarnas apostel sätter jag mitt ämbete högt, i hopp om att väcka mina landsmäns avund och frälsa några av dem. För om deras förkastelse innebar världens försoning, vad ska då deras upptagande innebära om inte liv från de döda?
Vid ett tillfälle tillkännager Jesus det judiska folkets öde. Han talar om att templet i Jerusalem ska rivas ner till sista stenen och att folket ska skingras och spridas ut över hela världen. Detta tog sin början vid Jerusalems förstöring år 70 e,Kr. Men samtidigt sa Jesus något som kan tolkas som ett återsamlande.
Luk 21:20-24 …Jerusalem ska trampas av hedningar tills hedningarnas tider är fullbordade.
Det finns även andra bibelord som kan tolkas i denna riktning.
I dag tycks hedningarna trampat färdigt och Jerusalem står under judisk överhöghet och judar från jordens alla hörn återvänder till sitt gamla hemland.
Att detta skulle ske uppmärksammades redan på 1600-talet av engelska puritaner. 1621 utgav Sir Henry Finch, en framstående jurist som satt i parlamentet, en bok ”The World´s great restoration”.
Många i den världsvida kristna församlingens ser nu som sin uppgift att be och verka, ”uppväcka avund” Rom 11:11, för att etniska judar ska få möta Jesus, sin Messias, och inta den roll Gud har avsett för dem, i sitt land, tillsammans med den övriga församlingen vilket ska leda till ”liv från de döda”. Exakt vad detta betyder vet jag inte, men det låter väldigt hoppfullt.
Slutsats
Gudsfolket, det pånyttfödda Israel, är messiastroende judar och kristna som ber att Guds rike ska komma och att hans vilja ska ske, såsom i himlen även på jorden.
Som jag förstår det är ett av Guds mål att detta nya Israel ska vara Jordens Salt och Världens Ljus, med Jesus som kung och Jerusalem som centrum, till välsignelse för alla jordens folk. Åt detta håll rör vi oss. Slutmålet är en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet ska bo.
Vi behöver en andlig förståelse av vad det är som pågår i vår värld i dag och vad som är på Guds agenda. Det råder för närvarande en del förvirring på alla möjliga sätt. Allt från att de etniska judarna är ett Guds egendomsfolk på ett gammaltestamentligt sätt, till att judar och landet Israel inte har någon betydelse alls.
Jesu talar om en hjord, det nya gudsfolket, judar och hedningar under en herde, Jesus Messias. Hur detta nya gudsfolk ska interagera och utvecklas behöver vi söka Gud för.
Någon sa att varje människa går havande med en bättre version av sig själva. Detta är vår nya identitet i Kristus, den nya skapelsen.
Jag har en vision om en bättre version av det nuvarande Israel. En uppgradering av det gamla förbundsfolket till det nya förbundsfolket. Det nya Israel bestående av etniska messiastroende judar tillsammans med messiastroende hedningar under ledning av sin herde och konung Jesus.
Då ska palestinakonflikten få sin slutliga lösning.
Mika 4:3. Han ska döma mellan många folk och skipa rätt åt mäktiga hednafolk, ända bort i fjärran land. Då ska de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken ska inte lyfta svärd mot varandra och inte mer öva för krig.
Apg 17:26. Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo.
Lovsång till den Outgrundlige
Rom 11:33. O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar, hur ofattbara hans vägar! Vem har förstått Herrens sinne? Eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har gett honom något först så att han måste betala igen? Av honom, genom honom och till honom är allting. Hans är äran i evighet. Amen.
Paulus vill slå fast att allt kommer från Gud och att det är hans rådslut som styr världshistorien inte människors. Om nu Gud valt att inkludera hedningarna i det nya Israel, enligt löftet till Abraham, så är det detta som gäller.
Därför…
Rom 12:1-2. Därför [då ni nu blivit rättfärdiggjorda genom tro och blivit inympade i det äkta olivträdet, Israel, där Kristus är roten ] uppmanar jag er… anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom.
Världen har sin agenda, men vi är kallade att vara ett gudsfolk som flödar med Guds agenda och som odlar en gudsrikeskultur som återspeglar Guds liv och vem han är.
Hur kan vi veta vad som är Guds vilja? Ordet och Anden.
- Ordet. Kyrkofäderna slog fast de skrifter som urkyrkan hade som rättesnöre för kristen tro och liv, Bibeln. Utan dessa skrifter blir kristen tro ett subjektivt spekulerande om rätt och fel.
- Anden. Den helige Ande är den som förmedlar Kristi liv (smörjelsen) till oss så att vi förstår Bibeln på ett rätt sätt.
Utifrån Guds ord med Andens ledning är vi kallade till att vara ett gudsfolk i världen och tiden som lever ut Guds vilja. Vi ska inte anpassa oss till tidens trender.
Viktiga områden i vår tid:
Vår tid och vårt land, saknar en moralisk kompass. Det talas om värdegrund, men värdegrunden har ingen grund utan tycks vila på en övertro på de demokratiska beslutens riktighet. Och i vardagen, en förhoppning om att allt ordnar sig om vi bara följer vårt hjärta, dvs. våra känslor.
Här följer några områden att samtala kring.
- Första budet. ”Hör Israel”… Respekt/kärlek till Gud och hans ord. Inga andra gudar.
- Jesu identitet, gud och människa. Kristologi. Gnosticism. Islam.
- Äktenskapet och familjen. Till man och kvinna skapade han dem.
- Gud eller Mammon. Två herrar. Matt 6:24. Generositet eller girighet.
- Gemenskap eller individualism. (Kristi kropp, lemmar varandra till tjänst.)
- Tjänare eller herre. (Livet i Guds rike).
Tommy Lindén