När jag var liten påg, det var mycket länge sedan, fick jag och mina syskon följa med våra föräldrar till den Zoologiska Trädgården i Köpenhamn. Detta var en stor händelse för en åttaåring i en tid då det varken fanns TV eller Internet. Vilda djur hade jag bara sett på bild i böcker. Efter tigrarna, lejonen, elefanterna och flodhästarna kom en anläggning med en stor damm där ett gäng pingviner simmade omkring, eller styltade fram längst den klippiga bergväggen som kantade dammen. Solen sken och massor med folk var samlade vid staketet framför pingvindammen för att beskåda dessa egendomliga varelser. Min pappa hade en liten fickspegel, det hade många, även maskulina män som min far, på den tiden. Han lyckades fånga solen i spegeln och placerade en solkatt på bergväggen vid dammen. Pingvinerna blev överförtjusta och galopperade fram och tillbaka, på sitt egenartade sätt, i jakt på solkatten allteftersom pappa lät den dansa runt på klipporna. De kanske associerade solkatten med reflexerna från en fisk som simmar vid ytan i ett soldränkt hav. Jag har aldrig blivit klok på det hela.
Folket kring dammen skrattade och applåderade. Jag kände mig väldigt lycklig och stolt över min pappa.
Reflexer
Jag letade efter det engelska ordet för ”solkatt” men fann inget. I en ordbok översattes solkatt med ”reflection of the sun”, vilket är precis vad det är frågan om. Samtidigt är det svenska ordet ”solkatt” en väldigt rolig och trevlig beskrivning av detta fenomen, vem som nu hittade på det.
Gud är Ljuset, Skaparen som skapade människan till sin avbild. Vi människor reflekterar Gud genom att skapa och utveckla. Vi kan inte låta bli, det är omöjligt, ibland även nödvändigt och dessutom, inte så sällan, himla roligt.
Välkommen till Solkatten online
Tommy Lindén